Kräftor!

Nu har jag ätit kräftor! Detta underbara skaldjur. Den här gången provade jag ju med vin, Sancerre. Någonstans hade jag läst att det skulle passa och det gjorde det ju förvisso. Men det var ingen sån där aha-upplevelse. Pajen av västerbottenost fungerade förvånansvärt bra och gjorde vinet en smula mjukare. Vinet som sådant var fullkomligt underbart! Värt att döda för som jag brukar säga, till mina barns stora fasa eftersom de tror att de då ligger i farozonen.

Dessutom är ju kräftor lite salta vilket gör att man blir törstig och då fungerar inte vin varför det även behövs vatten. Fast vatten känns ju inte särskilt festligt.

Slutsatsen är att jag föredrar den traditionella ölen, och snapsen, trots allt!