Det här med idéer. Ibland kan det verka som den är ganska enkel och hyfsad snabb. Som jag igår, inspirerad av Paulo Roberto på tv4 morgonprogram, fick för mig att jag skulle fylla makaroner med ricotta. Lät ju gott men barnen gillar inte ricotta så jag gör en köttfärssås och fyller med i stället.
Sagt och gjort. Jag får tag på pasta med stora hål i, fixar rörorna och börjar fylla.
Snart inser jag att det här tar tid för att inte tala om hur kladdigt det blir. Att använda sked för att fylla med förkastar jag snappt likaså smörkniven och kvar återstår bara ren och skär handpåläggning. Förstår vad Paolo menar med att det ser rätt obscent ut och känner mig tacksam över att jag är ensam i köket.
Till slut är jag klar med båda rörorna, är kladdig upp till armbågarna, och slår på den tomatsås som puttrat någon dryg timme. Strör över lite parmesan och ställer in i ugnen. Fixar sallad och bröd, skriker på familjen och sen slår vi oss ned vid det bordet. Serverar en god chianti till.
Jag blir mycket nöjd med resultatet, trots pilleripillet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar